Apel premijeru i ministrima švedske vlade

Švedska dugi niz godina daje milijarde za Kosovo. Značajan deo tog novca bio je namenjen stvaranju uslova zajedničkom životu svih naroda. Primarno, za njihovu sigurnost i poštovanje ljudskih prava, sa fokusom na Srbe koje proganjaju, prebijaju, kamenuju, ponižavaju, a nije retkost ni da ih napadaju noževima i ubijaju.

Uprkos ovakvoj svakidašnjici Švedska je podržala da se u UN glasa o prijemu Kosova u UNESCO, telo UN-a za obrazovanje, nauku i kulturu. To znači da bi srpske svetinje, groblja, crkve i hramove, u budućnosti štitila vlast kosovskih Albanaca koja nije mogla, a donekle ni želela, da zaštiti Srbe i njihovu kulturnu baštinu, čak ni u prisustvu KFOR-a. Grobovi srpskih roditelja, dece i drugih rođaka, uništavaju se a Albanci konstantno sprečavaju Srbe da posete grobove svojih najdražih.

Mladi Srbi apeluju na vas da se angažujete da Švedska ne glasa za prijem Kosova u članstvo UNESKO-a. Da ne glasa za nestanak srpskog kulturnog nasleđa, koje bi bilo uništeno (kao što je ID uradila sa Palmirom u Siriji) i prijemom Kosova u UNESKO postalo „kosovsko“ a postepeno se tranformisalo samo u albansko.

Dokumentacija koju smo vam poslali u poštanskoj pošiljci, štampane brošure, stotine fotografija, kao i video zapise, samo su mikroskopski deo beskrajnih dokaza o tome što se na Kosovu događalo dugi niz godina, tragična realnost i istina koju mnogi ne žele da vide.

Ali među nama, švedskim Srbima, postoji ipak mala nade da Švedska pre glasanja u UN o prijemu Kosova u članstvo UNESCO, može da promeni svoj stav i da će ipak glasati sa ljudskom i državnom odgovornošću.

Ispred NVO „Human Voice“ i Saveza srpske omladine

Srdačan pozdrav uz dužno poštovanje,

Nikolа Janić

_____________________

Napomena: Gore je prevod pisma koje je 02. 11. 2015. prosleđeno premijeru i ministrima švedske vlade.
Ispod se nalazi kopija originala tog pisma na švedskom. Srbi u Švedskoj, koji bi želeli da se obrate švedskim institucijama u gradovima u kojima žive, a ne vladaju dobro švedskim jezikom, mogu preuzeti tekst pisma, bez najave odakle je preuzet i čiji je, i slati ih na sve njima dostupne i relevantne adrese.

Bäste Stefan Löfven,

Sverige har i många år betalt åtskilliga miljarder kronor till Kosovo. En del av dessa miljarder skulle gått till för att bättra förutsättningar till ett gemensamt liv för alla folket och i första hand säkerhet och respekt för deras mänskliga rättigheter. Fokus år på serber vilka fördrivs fortfarande, stenas, dagligen förnedras, misshandlas och inte sällan knivhöggs och mördas.

Trots en sådan vardag i Kosovo, gav nyligen Sverige sin röst för att FN ska rösta om Kosovo ska antas som medlem i FN:s organ för utbildning, forskning och kulturfrågor – Unesco. Detta skulle innebära att serbiska helgedomar, kyrkogårdar och kyrkobyggnader i framtiden skulle skyddas av kosovoalbanska myndigheter, som inte kan och delvis inte vill, skydda serber och deras gudshus. Inte ens när KFOR är kvar i Kosovo. Serbernas föräldrars, barns och andra släktingars gravar ständigt vandaliseras och albaner hindrar Serber att besöka gravplatser t.o.m. vid minnesdagar.

Unga serber vädjar till dig att du ska verka för att Sverige inte ska rösta för Kosovos medlemskap i UNESCO. Om det serbiska kulturarvet ödeläggs nu (så som har hänt med Palmira i Syrien) eller om de kristna helgedomarna finns kvar, Kosovos medlemskap i Unesco skulle medföra att dem skulle med tiden omvandlas till ”Kosovos” och succesivt övergår till att vara kosovoalbanskt.

Dokumentation som vi sänt till er per post (hundratals bilder och video inspelningar) är bara en mikroskopisk del av ändlösa bevis till att det som försiggått i många år och som sker fortfarande, är en tragiska realitet och sanning för vilket många blundat för. Men inom oss, svensk-serber, finns ändå litet hopp om att Sverige vid röstningen om Kosovos medlemskap i Unesco kan ändra sin nuvarande ståndpunkt och rösta med mänskligt och statligt ansvar.